2010-10-30

Landat på riktigt

Regntunga skyar och kalla vindar - nu har jag landat och lugnat ner mig lite.
London var fantastiskt mot mig och jag vet inte hur jag någonsin ska kunna återgå till mitt "normala" liv igen. Nu när jag fått en försmak av något fantastiskt, click flash click, "give us a smile robert", "relax your face darling", "that looks soooo good on you", "your hair colour is amazing!", "that looks fantastic, hold that pose!"! Jag har varit så bortskämd med fantastiska människor och upplevelser de senaste veckorna att nu känns allt så...jag vet inte. Kallt, antar jag.

Men i alla fall, tack.
Tack till mamma och pappa som gjort mig den jag är, tack för min skevhet och mina ögon - tack för mina fräknar och tack för att ni stöttar mig hela tiden - vad jag än gör.
Tack till mina fantastiska vänner som aldrig rynkar på näsan när jag gör konstiga saker, tack för att ni aldrig blir förvånade.
Tack till Benetton som såg mig bland 70tusen ansikten.
Tack till taxichauffören som tog mig till hotellet i Camden, hans fantastiska visdomsord fick mig att slappna av och njuta av stunden.
Tack till Philippe och Renata, tack för era vackra ansikten och tack för att ni tog hand om mig när ingen annan gjorde det.
Tack London, du var snäll mot mig.

Inga kommentarer: