2009-03-29

departed

När strålkastarna slocknat och publiken gått hem, vem fan är man då?
När festen är slut och vännerna tackar för sig, vad gör man då?
Ska jag bara leva i väntan? Är det meningen?
Ska jag bara vänta på nästa catwalk? Nästa utekväll?
Lever jag för helgen? Lever jag för nån annan än mig själv?
Vem är det jag gör allt för? Vem svälter jag mig för? Vem försöker jag se bra ut för? Vem super jag för? Vem skriver jag för? Vem bryr sig? Varför ska jag blir så jävla existentiell?
Doktorn säger att jag måste ha saker att längta till, jag har ton med saker att längta till, men tid tar sån jävla tid!

Jag borde vara sjukt lycklig, jag går på catwalken och folk skriker mitt namn, jag hamnar snart på bild i en modetidning i Kina, jag blir igenkänd av folk på stan, jag har fått skriva autografer och okända människor önskar mig all lycka i livet - allt det där som jag bara kunnat drömma om förut.
Men jag surar ändå, jag blir aldrig nöjd, jag känner mig fastkilad. hehe, vilken jävla tönt jag är. Jag har en drös med fantastiska människor omkring mig, ni vet sådana som bara vill en väl, som lyfter en så jävla högt. Att jag ens har mage att klaga - det är tråkigt att det ska vara så.
Men fan, snart kommer allt släppa och jag kommer må bra igen.
Jag har inte varit mig själv på sista tiden har jag fått höra, så sent som idag.Tydligen har lite av min gnista slocknat, det är inte kul att höra. Men jag är bara så trött, hela tiden. Stressen börjar ta ut sin rätt, skolan är ganska hård. Jag har blivit någon annan än den jag var när jag klev in i karusellen. Jag gillar honom, men han är fortfarande osäker. Han vill så mycket.

Vilket jävla inlägg, helt meningslös ångest. Hoppas den inte tog upp dyrbar tid från dig.
Tror allt i grund och botten ligger i att jag saknar någon, jag saknar henne så jävla mycket. Hon som borde finnas här just nu - men det är ett skruvat förhållande vi har. Hon och jag. Hon finns knappt och jag är jätteverklig. Konstigt. Men kanske får jag agera drömprins och komma ridandes på den där vita hästjäveln snart och rädda henne.

And just for the record, jag skiter så jävla hårt i ifall fondtapeter är ute.

Inga kommentarer: