2008-10-28

att vakna

man känner först hur kroppen inte vill, den är inte riktigt redo.
ögonen sitter fast som klister och man smakar så jävla äckligt i munnen, man smakar oborstat, fastän man varit noga att borsta var tand för sig innan man la sig.
man känner hur ena armen domnat bort och det går inte att röra fingrarna på flera sekunder.
magen känns tom och svullen på samma gång.
man är sinnesrubbat kissnödig och petterniklas lever ett eget liv såhär på morgonkvisten.
man slår upp ögonen och möts av rummet, precis som det var när man somnade, förutom att nu luktar det sömn, unket och gammalt.
Man stumblar upp och ser sig i spegeln, där möts man av morgonmonstret. Manen står vilt omkring, fradga finns kvar i mungiporna och ögonen är rödsprängda. Det finns röda sovmärken på kinderna och påsarna under ögonen har inte hunnit försvinna än.

jag är glad att ni slipper vakna bredvid mig.

1 kommentar:

Daniel sa...

Jag skulle gärna sova i samma rum, samma skrot å skräp säj.